Idag åkte jag upp till Stockholm och träffade kamrat Hasse, mer känd som Slottsträdgårdsmästaren, för att gå på Fotografiska. Innan vi åkte till museet så ville Hasse åka ut till Djurgårdsstaden för att ta en bild på en blommande murgröna till sin blogg, så det gjorde vi. Jag vet inte hur många gånger jag varit på Djurgården, men många är det. Ändå blev jag helt överrumplad av kvarteret bakom Gröna Lund, som alltså kallas Djurgårdsstaden. Jag har helt enkelt aldrig varit där och sett dessa fantastiska gamla byggnader. Men det har Hasse. Inte nog med att han och hans bror i årtionden skötte om trädgårdarna vid de gamla kulturhusen på Söder, de var även på Djurgården och skötte om trädgårdarna! När murgrönan var plåtad åkte vi till Fotografiska där vi bland annat och framförallt beskådade Nick Brandts fantastiska bilder från Afrika. Ni kan se en del av bilderna här: http://fotografiska.eu/Museet/Utstaellningar/On-This-Earth-A-Shadow-Falls
Trädgårdsbloggare in action
De vissnade stockrosornas paradgata i Djurgårdsstaden
Jag börjar antagligen bli gammal, för jag har börjat fascineras av gamla dörrar...
Bara den här smörgåsen var värd inträdet! Den var inte den billigaste smörgås jag ätit, men definitivt en av de godaste. Tjälknöl med gudomliga picklade grönsaker och dijonaise på en surdegsbrödskiva.
Om vi inte hörs innan lördag så önskar jag er nu ett Gott Nytt År!!!
Bland alla Ulf Lundells sånger är det här en av mina absoluta favoriter. Det råkar vara en julsång, bland annat... Utspelar sig på Teneriffa.
Av himlen sänd
Den här natten är varm nog
att få kläderna att klibba
varm nog att få hjärtan att vandra
Katterna kliver runt borden, en norsk kvinna
under lampan där säjer: Francis Bacon
var inte som de andra
Som vi eller dom?
Vi satt här en gång
du och jag vid det här bordet
och såg på varandra
Se den unga flickan där, hon skrattar
hon är kär i den där pojken där, snart
ger dom sej av ner till byn
Där discot dunkar, men vid tolv samlas alla
vid kapellet och vänder blickarna
mot stjärnan i skyn
Det är fest ikväll
för en kärleksrebell
som gav den döde livet åter
och den blinde hans syn
Cikadorna gnisslar, månen är ny
I det svarta havet dallrar en väg av silverblänk
Lika utbränd som Querry
i Graham Greenes roman
men den här natten kunde ändå va av
himlen sänd
Vi förlorade varann, kan vi hitta varann?
Ensamma mödrar dricker vin här och
glömmer vardan för en hand
på brunbränt lår, en pojke i basketkeps drar
i en arm: nu vill hon stanna hos ännu en man
En popstjärne-idiot
på sina hundra Sea Ray-fot
backar in och ut ur hamnen
kan inte komma i land
Rädda oss från kärleken
fräls oss från oss själva
Ta en slang och släck snabbt ut
det som dåren i dej tänt
Kärleken är fuskad, såld, förvandlad till ett spel
Svårt att tro idag att den skulle va av
himlen sänd
Ett år har gått, det här hjulet har krängt
sej runt igen i den kosmiska cykeln
Den här natten är den längsta
ur den föds ännu en dröm
om livet och den omöjliga lyckan
Vad en människa ger det är vad hon får
under den tid hon har här på Jorden
Det är en kamp varje dag
men just den här dan
samlas vi runt dom dukade borden
Långt upp i norr, långt härifrån
faller snön i natten och stjärnan
lyser så starkt där bortåt Samarkand
I vardagsrummens värme sitter familjerna
och barnen och en nyfödd sover
på en farfars arm
Nu när shoppingen är över och maten har lagt sej
och klapparna delats ut och tomten
gått för att komma tillbaks först nästa år igen
Så kanske friden och tanken
får fylla rummen ett tag
Kanske fienden ser i sin fiende en vän
Kanske stillar all strid
alla ord går till vila
bara för en stund i den lugna hamnen
Och blickarna faller på den gamle i stolen
och ser att barnet han håller där i famnen
är av himlen sänt
Två bittra starka droppar som svider sej kvar
Kan dom blandas ut nu i det
väldiga vattnet
Jag saknar ditt leende, din vassa tunga här
där klockorna ringer i
den varma natten
Vi sa aldrig orden, dom där orden vi kände
vi sa allt annat, inga sa allting
så vackert som vi
Dom som säjer det bäst
säjer ingenting till slut
Dom orden går bort sej i ordens magi
Men det har hänt att jag känt
flera gånger än en
att du måste ha varit till mej
av himlen sänd
(Av himlen sänd, Ulf Lundell)
Ett par bilder från vårt julbord på jobbet
Laxceviche med granatäpple och pepparrot, torsksashimi med avocado/wasabikräm, skaldjurspaté
Inga bilder i det här inlägget, bara ett kallt konstaterande: det finns uppenbarligen massor av högavlönade, arroganta, korrupta idioter i världen som lider av svår hybris - politiker, VD:ar, styrelseledamöter, ekonomer och andra tjänstemän. De ger intryck av att var något förmer än oss andra och värda sina löjligt höga löner och bonusar, men de är inget annat än medelmåttor som kör företag och till och med hela länder i fördärvet genom sin inkompetens. Hur är det möjligt att denna cirkus kan få pågå år efter år? Varför stoppas inte bluffen? Varför kan vi inte se vilka som har kompetens och intellekt och vilka som inte har det? Varför låter vi pajasar styra våra samhällen, företag och i slutändan en stor del av våra livsvillkor???
Dotter E och hennes lilla katt Sigge, som visade sig vara en Sigrid, har tillbringat helgen hemma hos oss. Sigrid kastrerades, det heter tydligen så trots att det är en honkatt, i fredags och tvingas nu ha en krage på sig för att inte slicka bort stygnen efter operationen. Den där kragen är inte så populär!
Idag tog Stina och jag en lite promenad i "monsterstormen" och jag tog några portättbilder på Stina uppe på Kasberget. Av någon anledning måste Stina nästan tvångsmässigt sticka ut tungan så fort det är dags för fotografering...
Jag köpte en begagnad telekonverter tidigare i veckan som jag ville testa idag. Så jag hade mitt 70-200/2.8 med konvertern, alltså 140-400mm på kameran och hoppades på att kanske få se någon hjort på fälten. Det blev ingen hjort men istället stötte jag på en älg. Jag såg den när jag satt och körde bil så jag tvärnitade och backade och tog några bilder av den på kanske 100 meters avstånd. Men eftersom den stod gömd bakom träd och sly klev jag ur bilen för att få en bättre vinkel. Älgen stod blickstilla trots att jag började gå mot den och jag hann komma rätt nära innan den tyckte det var bäst att dra sig tillbaka! Synd bara med alla träd som står i vägen. Å andra sidan hade nog inte älgen stått kvar så länge om de inte stått där som något slags skydd.
Efter en småtuff jobbhelg hade jag en ledig dag i dag, som jag bland annat använde till en hundpromenad i Tullgarns naturreservat. Jag är rätt glad över att jag hade telezoomen på kameran, om man säger så... Både älg och hjort inom loppet av en dryg timme!
I fredags kväll åkte C och jag upp till Globen och bevistade en konsert med Bob Dylan. Dylan är en av mina gamla idoler, oöverträffad som textförfattare och rockpoet. Jag tillhör dem som anser att His Bobness är kvalificerad för Nobelpriset! Mina förväntningar på konserten var inte speciellt höga, jag ville bara ha sett Dylan live en gång innan han eller jag dör... Spelningen inleddes av den gamle Dire Straits-medlemmen Mark Knopler med band. En rätt seg transportsträcka, med några få höjdpunkter. Sen klev Dylan på scenen. Hans röst och sång var mestadels under all kritik. På något besynnerligt vis liksom skällde han fram orden som en hund, mycket märkligt. I princip alla låtar var omarrangerade till oigenkännlighet, men musikaliskt var både bandet och Dylan själv briljanta. Det roligaste var att Bob verkade trivas på scenen och bjöd på en hel del "moves" och "rockiga" dansliknande rörelser! Inte så vanligt förr om åren. Men jag ångrar ändå att jag inte gick på en Dylan-konsert medan han fortfarande hade rösten i behåll.
Jag börjar ledsna rätt ordentligt på höstbilder nu, här kommer nog de sista för det här året. Tagna vid Tullgarn igår.
Skickar med en video från Bob Dylans glansdagar. När han var riktigt bra, då var han bäst!
Politiker med höga löner som roffar åt sig ersättningar som de rimligtvis borde klara sig utan, bankchefer som ger sig själva galet höga bonusar, bidragsfusk, korruptionen i medelhavsländerna. Girigheten nuförtiden har inga gränser, den gör mig deprimerad! Det är inte bara höst i naturen, det är höst i folksjälen...
I dag var både C och jag lediga eftersom vi jobbat hela helgen. Jag tillbringade morgonen med att ligga i soffan och slötitta på morgon-TV. Då dyker Blondinbella upp i rutan och berättar om hur hon gick in i väggen när hon gick sista året på gymnasiet. Det blev för mycket med betygshetsen samtidigt som hon skulle driva två företag med två anställda! Stackars lilla rika flicka... Jämför de problemen med de en ensamstående mamma med låglönejobb brottas med. Ska månadslönen räcka till mat hela tiden till nästa lön? Hur ska jag få råd att köpa nya vinterjackor till barnen? Kommer jag kunna ge barnen någon julklapp i år? Men hon kan ju inte kosta på sig att gå in i väggen och lägga sig i sängen i tre månader. Det är bara att streta vidare, gråta i soffan när barnen lagt sig och drömma om att någon gång kunna resa någonstans med barnen på semestern. Det finns grader i helvetet... Denna Blondinbella, det är för mig helt obegripligt att hon är så stor och framgångsrik! Jag gick in på hennes blogg och läste lite. Bara yta! Hon kan inte skriva, och hon har inget att skriva om, ändå skriver hon och ungarna läser och fascineras, beundrar och vill vara likadana. Det är beklämmande.
Första gången jag var vid naturreservatet Stendörren mellan Trosa och Nyköping var sommaren 1974, jag var nio år och vi kom dit med båt. Sedan dess har jag varit där hur många gånger som helst, både med båt och bil och trodde att jag hade gått på alla stigar som finns i området. Idag hade jag en ledig dag och tog en sväng till Stendörren för en hundpromenad, och hittade en ny stig! Hamnade på ett ganska högt berg och hade turen att få uppleva ett riktigt vackert ljus över Östersjön.
Jag har snöat in lite på såna här bilder... Man får den här effekten genom att välja en ganska lång slutartid och sedan dra kameran snabbt nedåt medan man tar bilden.
I helgen har C, jag och Stina varit nere i Adriansnäs och hälsat på våra gamla grannar D och W där. Sedan vi sålde vårt fritidshus så har jag varit tveksam till att åka dit. Jag har varit orolig för att drabbas av ångest och nostalgiattacker... Men nu när vi väl kom iväg så gick det bra. Vi hade tio fantastiska år därnere, men allt har sin tid och nu är det tid för annat. Vi hade en otrolig tur med vädret. I går var det sommartemperatur och vi åkte ut på sjön, till Stora Bergö, och fikade och njöt av solen i Sveriges vackraste skärgård. På kvällen grillade vi, och det blev en bonussommardag! 1 oktober 2011 kommer för alltid att vara en väldigt speciell dag. I dag gick vi en långpromenad runt hela Adriansnäs.
Vårt gamla fritidshus
C och Stina satt i fören under turen ut till Stora Bergö
Stina och jag tog en promenad ute vid Komöte idag. Inget vidare fotoväder, kraftigt soldis. Men det var skönt att komma ut på en rejäl promenad efter en hysterisk arbetsvecka. Nu hade jag tänkt skriva ett långt inlägg om konsumtionssamhället, likriktning och människors rädsla för att bryta mot normer. Men det får vänta...
Tillägg: Såg nyss ett TV-program om en av våra största svenska fotografer, Christer Strömholm. Han presenterade bland annat en formulering som jag skulle vilja citera - "Döda fiskar flyter medströms". Det får nog bli rubrik till ett inlägg framöver.
Igår gick jag, C och Stina en långpromenad på Södermalm tillsammans med vår kompis Slottsträdgårdsmästaren, som egentligen heter Hasse. Hasse var en gång i tiden trädgårdsmästare i Stockholm och skötte ihop med sin bror bland annat om trädgårdarna på Söder. Det blev en fantastiskt trevlig, intressant och vacker vandring, full av anekdoter och minnen från Hasses trädgårdsmästarliv. Vi fick se häftiga platser, byggnader och promenadstråk på Söder, som varken C eller jag ens hört talas om!
Vi började promenaden på Skinnarviksberget, gick sedan via Monteliusvägen och Pryssgränd ned till Södermalmstorg, där det var Skördefest på Stockholms stadsmuseums gård. Efter en sväng på marknaden traskade vi till Fjällgatan, där vi åt en förträfflig vegetarisk buffélunch på Hermans. Efter matintaget gick vi vidare upp till Åsöberget, Lotsgatan, Kvastmakarbacken och kvarteren runt Katarina kyrka. Vi avslutade promenaden på Södermalmstorg, där vi återigen besökte Skördefesten och inhandlade en flaska fläderblomsaft och en chilifrukt. En riktig höjdardag. Vädret var onödigt fint, ur fotosynvinkel, men några bilder blev det.
Det fanns massor med grönsaker, frukter och lagade produkter som sylt, saft, chutney och annat köpa på Skördefesten