söndag 24 juli 2011

Kebnekaise fjällstation och Nikkaluokta

När vi vaknade på fredagen så sken solen lite och vinden hade lugnat sig. Det blåste fortfarande, men inte stormvindar. Gårdagens långa vandring satt fortfarande kvar i benen och vi bestämde oss för att ta en vilodag och bara skrota omkring runt fjällstationen. Jag gillar inte Kebnekaise fjällstation så mycket, det är för många "Stockholmare" där. I såna där sammanhang, på sjön och i fjällen, är "stockholmare" mitt samlingsnamn för en viss typ av människor, de behöver inte komma från Stockholm. Det är människor som inte har respekt för sin omgivning, som gapar och skränar, skräpar ned och uppför sig som om det bara var de där. Det blev en stark kontrast från de senaste dagarna. Ute på leden så träffar man trevliga, öppna människor som har ett uppenbart intresse för fjällvärlden och vandring och respekterar sin omgivning. Vid Kebnekaise fjällstation är många bara där för att bestiga Sydtoppen, och det är en annan sorts människor. Men vi undvek stationen i möjligaste mån. Gick ner och handlade lite och gick på toaletten, annars höll vi oss uppe på berget.

Vi gick upp på Kaipaks topp, fotograferade blommor och tog sen en tvåtimmars promenad uppåt Tarfaladalen.

Dagen efter klev vi upp ganska tidigt och vandrade de två milen ner till Nikkaluokta. Vi stannade till vid Kaffekåtan (5.6 km från Nikka) och åt deras goda renburgare. Väl nere i Nikka slog vi upp tältet, duschade (jag luktade så illa att jag var störd av det själv!) och gick sen till restaurangen och åt renskav med potatismos och rårörda lingon, åt massor med sallad och drack rödvin till. En öl slank också ner. Sen satte vi oss i det lilla biblioteket en stund och tittade lite i fotoböcker innan vi gick till tältet och stupade i "säng".

På söndagen åt vi en smarrig frukostbuffé, packade ihop och träffade sedan på de trevliga stugvärdarna från Sälka. Vi pratade ihjäl över en timme med dem innan bussen till Kiruna gick. I Kiruna hade vi också några timmars väntan tills vi skulle ut till flyplatsen. Så det hanns med både lunch och fika...

Kläder på tork efter gårdagens blöta och blåsiga äventyr








 Kebnekaise fjällstation från berget Kaipak


Vy upp mot ingången till Tarfala





Människor lämnar sina vandringsstavar efter vandringen. Så de som ska påbörja sin vandring kan plocka med sig en stav, om man vill.


Kapellet i Nikkaluokta skänktes av "De lappländska fjällkarlarnas klubb". En klubb med så extrema inträdeskrav att den dog ut rätt snabbt pga att ingen kunde uppfylla kraven efterhand!


Åsså en rejäl blomorgie...
















3 kommentarer:

slottsträdgårdsmästaren sa...

Det ser ut som om ni haft en fin vandring och jag blir lite sugen att se de där stora vidderna. Härliga bilder! Tack för blomorgien! Hälsningar ´´Stockholmaren´´....

PJHiller sa...

Tack Hasse! För det första, du är definitivt inte en "stockholmare", du är en stockholmare. En jäkla skillnad! :)

För det andra, sätt upp en fjällvandring på att-göra-listan. Man kan sova i stugorna efter leden, eller bo på en fjällstation och göra dagsetapper, om man inte vill släpa på tält och kök.

Jag är f.ö. rätt avis på att du ska till Bornholm snart...

slottsträdgårdsmästaren sa...

Tack det kändes bra att höra Per, det där med Stockholmare. Är inne och tar en fika mitt i gräsklippandet. Ja Bornholm ser jag fram mot och nu är det bestämt att jag tar en dagstur till Ven också på vägen ner. Ha det gott så ses och hörs vi.