Eftersom vi läst att det var väldigt stort tryck på Mandelmanns Trädgårdar efter TV-succén och att man måste förboka inträdesbiljetter så hade vi inga förhoppningar om att komma in mer än i butiken när vi svängde upp till gården Djupadal precis i utkanten av Rörum. Men vi hade tur, Marie Mandelmann stod själv i kassan när vi kom och sa att det gick bra att komma in. Det är jag väldigt glad för, vilken fantastisk gård! Som ett litet paradis, en oas, en sagovärld.
Sättet som paret Mandelmann tar hand om sina djur på är nästan rörande.
Suggan bökar sig fram genom ett svalkande träsk
Gustav Mandelmann pysslade med hönsen
Efter det härliga besöket hos Mandelmanns begav vi oss till Kivik där vi åt räkor på Buhres
I Kivik boddede vi på mysiga Blåsingsborgs gårdshotell, som ligger bara några stenkast från gården där en rockartist, författare, konstnär som jag gillar ganska mycket bor... En händelse som ser ut som en tanke, men det var det inte. Det var tämligen fullbokat i Kivik den natt när vi skulle vara där, och fanns inte så mycket att välja på. Men jag är glad för att vi hamnade på Blåsingsborg för det var väldigt gemytligt, och de hade en utmärkt frukost!
Den gamla stenåldersgraven vid Haväng. Den har varit med i bloggen minst ett par gånger tidigare, men aldrig med havet i fonden.
Det hade blåst frånlandsvind i flera dagar och vattentemperaturen var ljummen och jag fick mig ett underbart bad vid en av Sveriges vackraste platser.
Efter tips från en anonym besökare här på bloggen för några år sen så åkte vi till Brösarps norra backar istället för de södra där alla stannar. De här norra backarna är verkligen majestätiska! Men här ser man hur uttorkat och sönderbränt det är i år.
Gården Glimmeboda utanför Brösarp var sista stoppet innan vi påbörjade hemfärden mot Stockholm igen
2 kommentarer:
Underbara bilder från Österlen! Men va fan...ni var ju själva inne i Mandelmanns trädgård! Jag har varit där många gånger och det har alltid varit ganska många besökare där, men jag har alltid fått en pratstund med min gamla kurskompis Gustav. Ja, så nu blev vi lite avundsjuka Cecilia och jag, hon har inte ens besökte paradiset! Men självklart är jag glad för er skull! Men sträck på er att ni fick en tid där inne och att du kunde ta dina fina bilder i trädgården utan att andra besökare stör.
Tack Hasse! Det var en hel del människor hos Mandelmanns när vi var där, men inte så det störde. Vi kom dit sent på eftermiddagen, då är det säkert lite lugnare. Jag kommer definitivt återvända till Djupadal, men då ha mer tid!
Skicka en kommentar