fredag 17 januari 2025

Nyår i Rom

Jag fyllde jämnt i början av december och det firades rejält med olika restaurangbesök och festligheter hemma med härlig mat och goda viner. Men sen blev det även en resa till Italien på tu man hand. Vi började med sex dagar i den eviga staden Rom, som jag aldrig tröttnar på. Förhoppningen var att det skulle bli åtminstone någon dag med sol - det blev sol varje dag och stundtals gick det att sitta ute i skjortärmarna och dricka aperol spritz! 2025 är ett så kallat Heligt År, Jubileumsår, i katolska kyrkan och det inleddes ett par dagar innan vi kom dit. Det kan ha bidragit till att det var extra mycket folk vid Petersplatsen och övriga klassiska sevärdheter, som vi försökte undvika. Den enda turistattraktion jag måste in i varje gång jag är i Rom är Pantheon och där har de börjat ta inträde. Men tack vare tips från vår värdinna Paola så behövde vi inte köa mer än 2-3 minuter (tricket är att köpa biljett kontant i mittenkön). Nämnda Paola är en svensk-italienska som bott i Rom i nästan 40 år och har ett litet B&B i sin lägenhet i hjärtat av den underbara stadsdelen Trastevere. Löjligt billigt, en härlig frukost, fin service (hon bokade in oss på olika restauranger och fixade billig taxi från flygplatsen), grymt bra läge och inte minst trevligt sällskap! Boendet hos Paola (och hennes söta hund Nina) satte guldkant på vistelsen i Rom. Nyåret firades med först middag på restaurangen Piatto Romano i Testaccio och sedan tolvslaget uppe på Aventinen med medhavd prosecco.











Kronärtskocka, som är en viktig råvara i det judisk-romerska köket











Circus Maximus
 

Andra kvällen åt vi middag på välrenommerade Felice, en restaurang i arbetarstadsdelen Testaccio där svenska Angelica jobbar som sommelier. Hon har också bott i Rom länge och gav oss fantastiskt fin service. Som antipasti blev det melanzane och suppli (som arancini ungefär).


Cacio e pepe när den är så bra den kan bli


En variant på Tiramisú och en hasselnöts-semifreddo











En av de coolaste julkrubbor jag sett


Pantheon








Nästa gång jag kommer till Rom vill jag testa att köra runt med en sån här Vespa med sidovagn


Entréplan i huset där vi bodde


Från den charmiga och helt genuina arbetarstadsdelen Garbatella. Mannen på väggen är Enrico Mancini, en antifascist som mördades av tyskarna 1944. Garbatella byggdes upp på 1920-talet. En blandning av flerfamiljshus och villor, där alla fastigheter är helt unika. Inga turister i sikte (ännu), men de kommer nog hitta dit när det sprider sig hur härligt Garbatella är.











En av de maffigaste kyrkorna i Rom - Basilica papale San Paolo Fuori le Mura (sankt Paulus utanför muren), dit inte så många turister kommer pga att den ligger en bra bit från de centrala delarna av Rom. Den är byggd på plasten där traditionen säger att aposteln Paulus är begravd.









Carfiofi alla romana - friterad kronärtskocka








Trastevere


Santa Maria in Capella, kyrka i Trastevere som är med i den italienska TV-serien Suburra


Världsklass





Vy från Piazza del popolo














Nina


                            Alla bilder i inlägget är tagna med en IPhone 14.


måndag 27 maj 2024

Livorno

Hamnstaden Livorno ligger bara tre mil sydväst om Pisa, 1h 20 min tågresa från Firenze. När vi klev av tåget på Livorno Centrale så bröt solen igenom molnen och sen var det sol i dagarna tre.

Från Wikipedia: Livorno som 1421 kom under Florens styre var fram till 1500-talet en obetydlig hamnplats. Då skapade huset Medici starka befästningar, stora hamnanläggningar och gjorde staden till frihamn. 1593 blev Livorno en fristat för förföljda judar och protestanter, och proklamerades 1691 som fri och netutral stad. Livorno fick en betydande handel på Levanten och beundrades av 1700-talets upplysningsmän och liberaler som idealbilden av en porto franco. Dess fristadsrättigheter upphävdes 1868.

Ingen av oss visste någonting om Livorno sen tidigare, så det var lite av en chansning att åka dit. Men stan överträffade förväntningarna (som var oklara), mycket charmig! De enda sevärdheterna var två gamla fort, men stan i sig var en slags sevärdhet. Bemötandet från lokalbefolkningen och servicepersonal var ovanligt trevlig för att vara i Italien, det var en snäll stad! Från hamnen går det upp kanaler in i stan. Varje morgon kom fiskeflottan in med färska skaldjur och fiskar, som också dominerade menyerna på restaurangerna. Men märkligt nog åt jag en av de absolut bästa biffar (Tagliata di Manzo) jag någonsin fått lyckan att sätta tänderna i på Incarne Ristorante Macelleria, en av få köttrestauranger. Till det supermöra och till perfektion grillade köttet dracks det en sanslöst bra Barolo. Ren och skär lycka! ALLT jag åt i Livorno var vansinnigt gott.




Fortezza Vecchia (gamla fortet)


Fortezza Nuova (nya fortet)







Cattedrale di San Franscesco


Vårt utmärkta hotell hade en härlig inomhuspool som vi fick ha för oss själva ett par gånger








Hemgjord färsk pasta aglio e olio med pinfärska råa gambas


Vin Santo e cantucci





Vårt hotell i mitten














En av många aperol spritzar som slank ner


Friterad polenta med köttfärsröra


Bra grejer!


Den gudomliga tagliatan