Napoli

Efter sex fantastiska dagar i Rom tog vi tåget ner till Neapel, eller Napoli som staden egentligen heter på Italienska. Det är Italiens tredje största stad, efter Rom och Milano. Staden grundades någon gång runt år 700 f.kr., alltså nästan 2800 år gammal! I Napoli regnade det lite första kvällen, men dagen efter var det strålande solsken igen och varmt. Jag hade aldrig varit i Napoli tidigare och blev glatt överraskad av hur vackert och charmigt det är! De smala gränderna i Centro Storico och Quartieri Spagnoli känns igen från film och TV och bjuder på en otroligt härlig atmosfär. På vissa gator och platser var det vansinnigt mycket folk, även italienarna var lediga och det märktes. Jag vill definitivt återvända till Napoli och även ta båten till Capri och Ischia samt en tur till Amalfikusten som ligger strax söder om Napoli. Men det får bli en annan resa. Jag tror att nästa Italienresa kommer gå till Bologna.

Vi bodde centralt nära centralstationen

Napolis pampiga och pompösa dom, Cattedrale di Santa Maria Assunta

Helt unik Napolitansk gatumat - inbakad friterad pizza, Pizza fritta

Piazza del Gesù Nuovo

Varianter på spritz ute i solen

Fotboll är religion i Napoli och Maradona en slags gud

Vi tog bergbanan upp till den exklusiva stadsdelen Vomero med den gamla borgen Castel San'Elmo som bjuder på en sanslös utsikt över Napoli, bukten och vulkanberget Vesuvius. Bland de finaste och maffigaste utsikter jag upplevt!

Capri tronar i horisonten

Överallt hänger det tvätt på tork. Jag är lite fascinerad över att det funkar att som här ha tvätten på tork ute på gatan mitt i centrum av Italiens tredje största stad!

Jag tror att det här var den godaste Margeritha jag någonsin ätit. Men jag föredrar ändå pizzorna i Rom, de är tunnare och krispigare

Dags att åka hem till kyla och mörker, men det hanns med en utmärkt Spaghetti al Pomodoro på flygplatsen.

Alla bilder i inlägget är tagna med en IPhone 14.